Kategorier
Dans

Suveräna danskonstnärer bjuder på varmhjärtad scenseans

Dansverket Middagsgästerna växte fram under coronaensamheten. Koreografen Jyrki Karttunen blandar kärleksfullt högt och lågt i föreställningen som ingår i Konsttestarnas repertoar och kommer att ses av klassvis med fjortonåringar.

Mitt i mörkaste november ställer jubilerande Solbaletten i Åbo till med gästabud. Det är inte vilket gästabud som helst – bland middagsgästerna finns ett medium som skall bjuda på seans. Kvällens fråga är vad meningen med livet är. Och hur skall vi leva det?

Middagsgäster är koreografen Jyrki Karttunens första verk för Solbaletten, och den sista i raden av föreställningar med vilka den Åbobaserade baletten firat sitt fyrtioårsjubileum. Den inledande jubileumsgalan med koreografier av veteranerna Jorma UotinenMarjo Kuuselaoch Ervi Sirén strömmades i våras och återkom IRL i september.

Sedan följde Sasha Pepeljajevs helprilliga, samtidigt tragiska Minne kutsua Liza , och nu i november har vi alltså kommit till slutcrescendot i firandet.

Högt och lågt

Middagsgäster har vuxit fram under coronaensamheten då Karttunen som så många andra umgicks mer än vanligt med sina minnen.

Teaterscenens gåtfulla mystik i barndomsstaden Joensuu gjorde outplånligt intryck. Han älskade också tv-underhållning. Middagsgäster kan, med sin kärleksfulla blandning av ”högt och lågt”, ses som en den seriösa kulturens hyllning till populärkulturen såsom den manifesterar sig i exempelvis Soap , den oförglömliga tv-serien från slutet av sjuttiotalet. Med på ett hörn finns också nyårsaftonsklassikern Dinner for one . Att pjäsen valts in i Konsttestarnas repertoar och skall ses av klassvis med fjortonåringar, har säkerligen präglat den slutliga utformningen.

Scenen, där ett långt bord står dukat till fest, omges av tunga röda draperier. En frackklädd butler (Côme Calmelet-Pyykkö ) väntar i givakt. Han börjar dansa, nervöst, tar av sig sin ena sko och slänger den över axeln, en stund senare följer den andra. Han vänder sig till publiken på nonsensspråk, sedan samma på engelska och vi får veta vad som är på gång.

Den vänliga pianomusiken går över i spökmusik. Kusliga ljud hörs i kulisserna. Värdparet Patrick Di QuiricoochElina Raiskinmäki , hon i glittrande aftonklänning, han i frack, träder in. Mediet (Linda Björkqvist ) gör entré i raffinerad aftontoalett. Sällskapet tar plats vid bordet.

Vilt vid bordet

Konstiga saker börjar hända. Mediet förflyttar glas, förstås, men det är dock en pipa snus jämfört med vad som händer när den högre verklighetens krafter på riktigt sätter in. Det går varierande vilt till medan sällskapet finsitter och disciplinerat skramlar med besticken, grälar, himlar med ögonen och grimaserar i bästa halloweenanda.

Dukningen åker i golvet med buller och bång då dansen plötsligen sveper över bordet, stormvindar sveper in över den förskräckta kvartetten. Allt insvept i en ljudvärld där åskan går och spökmusiken alternerar med stiliga klassiska tongångar. I tumultet dimper också Svaret ner.

Teamet är suveränt. Var och en gör sin egen koreografi, också i samscenerna. Det blir lite rörigt, och liksom replikerna på nonsensspråk lite långdraget, inte riktigt motiverat. Den varmhjärtade parodin är så onekligen lite svajig, men i all sin postmoderna ambivalens en underbar senhöstupplevelse.

Illallisvieraita (Middagsgästerna) Koreografi: Jyrki Karttunen. Scenografi och kostymplanering: Karoliina Koiso-Kanttila. Ljus: Magnús Sigurðarson. Ljud: Jaakko Salonen. På scenen: Linda Björkqvist, ­Côme Calmelet-Pyykkö, Patrick Di Quirico och Elina Raiskinmäki. Solbalettens föreställning på Manilla i Åbo 20.11. Foto Jussi Virkkumaa

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s